Home
Search
Index
Definify.com
Definition
2024
ärva
ärva
See also:
arva
,
Arva
,
and
árva
Swedish
Verb
ärva
to
inherit
Conjugation
Conjugation of ärva
Active
Passive
Infinitive
ärva
ärvas
Present
tense
ärver
ärvs
,
ärves
Past
tense
ärvde
ärvdes
Supine
ärvt
ärvts
Imperative
ärv
—
Present
participle
ärvande
Past
participle
ärvd
Related terms
ärftlig
ärvare
arvinge
Etymology
arv
+
-a
, from
Old Norse
erfa
.
Pronunciation
Similar Results