Definify.com
Definition 2024
intorturus
intorturus
Latin
Participle
intortūrus m (feminine intortūra, neuter intortūrum); first/second declension
- about to contort
Inflection
First/second declension.
| Number | Singular | Plural | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Case / Gender | Masculine | Feminine | Neuter | Masculine | Feminine | Neuter | |
| nominative | intortūrus | intortūra | intortūrum | intortūrī | intortūrae | intortūra | |
| genitive | intortūrī | intortūrae | intortūrī | intortūrōrum | intortūrārum | intortūrōrum | |
| dative | intortūrō | intortūrō | intortūrīs | ||||
| accusative | intortūrum | intortūram | intortūrum | intortūrōs | intortūrās | intortūra | |
| ablative | intortūrō | intortūrā | intortūrō | intortūrīs | |||
| vocative | intortūre | intortūra | intortūrum | intortūrī | intortūrae | intortūra | |