Norwegian Bokmål

Alternative forms

• hinnen

Noun

hinna m, f

1. definite feminine singular of hinne

Norwegian Nynorsk

Noun

hinna f

1. definite singular of hinne

Swedish

Etymology

From Old Norse hinna.

Pronunciation

Noun

hinna c

1. membrane
2. coating, skin (as appears on milk or milk-based liquids)

Declension

Verb

hinna ‎(present hinner, preterite hann, supine hunnit, imperative hinn)

1. to have sufficient time to do something

   Bussen går om fem minuter, så vi hinner inte leka lekar just nu.

   The bus leaves in five minutes, so we don't have time to play games right now.

   • Per Snaprud, "Hinner kossan sova?", in Forskning & Framsteg, June 7, 2011.

     Den viktiga frågan gäller kornas livspussel. Hinner de sova tillräckligt för att återhämta sig?

2. to manage to do something in time

   Hann du läsa alla sidorna?

   Did you manage to read all the pages (before time expired)?, Did you get time to read all the pages?

   • Petter Wallenberg, quoted in Peter Letmark, "”Natten vänder upp och ned på samhällsordningen”", Dagens Nyheter, February 16th 2016.

     På dagen är det så många olika plikter. Du ska hinna med att både jobba och vara social.

   • Susanna Vidlund, "Sommardäck - i snökaoset", in Aftonbladet, 30 October 2008.

     I Östergötland är man bäst på att hinna byta däck i tid. Där hinner hela 41 procent byta däck innan första halkan kommer.

3. to be on time, not to be late

   Om vi inte går nu så hinner vi inte till tåget.

   If we don't go now, we'll miss the train.

Conjugation

See also

• hinna ifatt
• hinna ikapp
• hinna i tid
• hinna med
• hinna upp